Första tanden!
Sen gick vi och hämtade komjölk från mjölktanken. Louise var så intresserad av allt. Så himla roligt. Inte mycket som behövs för att roa de små.
Sen lagade Anna pasta och köttfärsås till lunch och bjöd oss på. Jättegott och så komjölk att dricka till. Mmmm
Barnen lekte på. Och när vi satt och pratade tog Lukas mitt finger till sin mun för att tugga. DÅ, JAAA, skrek jag. En tand. Jag kände en spets och såg det vita som spruckit igenom. Nere framtand. Vilken glädje. Inte konstigt han har varit förkyld och gnällig länge. Varje litet framsteg är fantastiskt att få vara med om.
Sen direkt hem till syrran som skulle bjuda på middag. Raggmunkar med fläsk, och lingon och sallad så klart. Hennes raggisar är sjukt goda!!!! Just LOVE them! Sen blev det hem och duscha Louise och fixa alla andra söndagsbestyr inför måndagmorgon med provtagning och dagis med mera. Lukas har ätit mycket bättre nu i helgen så förkylningen är väl på upphällningen!!!! Skönt vill jag lova.
Nu ska jag sova.. God natt på er.
Kom ihåg gårdagen, dröm om morgondagen men LEV idag! Love my life ♥
Kvällspromenad i snön
Louise klet i ögonen igen och Lukas likaså. Liten släng av ögoninflammation på båda brarnen.
Lukas varit gnällig hela dagen. Mamma sov här i natt och hjälpte mig. TACK. Både mamma poch mormor har varit här hela dagen och hjälpt mig. Inte lätt. Den enda som kan Lukas mer än jag är mamma . Dels är jag inte bra själv, denna jädrans förkylning vill aldrig släppa. Tur familjen ställer upp för barnen. De har ju bara mig annars.
Min ork tar också slut. På em gick jag och Louise upp i min säng och vi läste saga, Arisotcats blev det idag. Sen höll vi om varandra och somnade och sov i 2 timmar. UNDERBART MYSIGT. Mamma var nere och hade Lukas.
Sen lagade jag spaghetti och köttfärsås för Louise skull, hon valde idag.
Sen blev det 1 timmes kvällspromenad med båda barnen och Mia. Tackför sällskapet, trodde aldrig jag skulle få någon med mig i detta kalla busväder. Jag tyckte det var ganska mysigt med snöflingorna som dalade över oss i mörkret. Älskar ju faktiskt snön oavsett om om det kanske är lite sent. För mig är det helt ok med snö till efter sportlovet.
Riktigt skönt med en promenad, sen in och mysa i soffan.
Öroninflammation =(
Först in på provtagning på morgonen på CSK, sen hem. Louise hemma från dagis, hade lite klet i ögonen i söndags, bättre vara på den säkra sidan. Vill ju inte smitta andra i onödan.
Louise vaknade vid strax efter sex igår morse till ovanligheterna så morgonen blev lite mer stressad än vanligt.
SSK:orna tyckte doktorn skulle lyssna på Lukas då han låter pipig och rosslig när han andas. Saturationen var bra, likaså andningsfrekvensen. Ingen temp. Pigg för övrigt. Doktorerna började ju inte förrän nio, då skulle Lukas äta så vi var tvungna att vara hemma då. Så på em efter Louise vila så var det bara att klä på båda barnen och ge sig iväg till CSK igen för att doktorn skulle titta. De var så snälla, de sa jag skulle komma till barnavd, så jag slapp vårdcentralen. Så himla snällt av dom. Hon lyssnade, allt lät jättebra, tittade i öronen, jaha, öroninflammation. Han har kliat lite i ena örat men jag har inte tänkt mer på det, han har ju inte visat tecken på att må dåligt innan. Nu är han ganska gnällig. Dessutom fått mollipect i ca 1 vecka med värre resultat än innan. Fick Bricanyl och Kåvepenin utskrivet.
Sen behövde jag inom Maxi, skyndade fast man hade 2 barn. Gick faktiskt bra. Men Lukas 16-mål blev lite försenat, men vad kan man göra? Ingen fara skedd. Klockan var mycket så vi köpte en halv grillad kyckling och potatissallad jag och Louise, Gott! Sen på kvällen kom Caoline och barnen. Jag bjöd på hallonpaj. Så gott och trevligt med sällskap hela kvällen.
Sovmorgon och vårtecken
Åkte hem till mamma och pappa på frukost. Kände mig seg och trött ändå, kom i säng sent på grund av olika anledningar. La mig på soffan där och sov i ca 1 timme till.
Ändå yr och kände mig inte i form. Denna förkylning tar också på krafterna.
Jag och barnen åkte hem och gick direkt vi kom hem en timmes runda i 4-5 minusgrader. Kallt, men riktigt skönt. Solen sken på oss och energin flödade. Kände att våren snart är på väg. Jag samlar så mycket D-vitamin jag kan och njuter av varje solstråle som når mitt ansikte. Vi hittade videkissar också som börjat slå ut =) Louise fick en liten gren, men tappade den innan vi var hemma.
Väl hemma blev det middag och mys. Sen duschade Louise och efter badade Lukas. Härligt, speciellt efter att ha varit ute. Sen godnatt saga och mys med Louise och sen åt Lukas kvällsmat.
Kvällen bjöd först på lite disk för mig, sen soffläge med massa tända ljus, tv och Ben & Jerrys. Och ett trevligt samtal =) En härlig söndag! Nu sängläge, provtagning tidigt med Lukas i morgon. Hoppas dock inte det är FÖR kallt. Då vill man bara ligga kvar i sängen inlindad i täcket ;)
♥♥♥ Louise och Lukas, mina underverk, ni gör mitt liv och skulle aldrig klara mig utan er, ni gör mig hel. Mitt hjärta består av kärleken till er. Har inte ord till att beskriva glädjen och kärleken till att få dela varje dag med er, helt fantastiskt. Kärleken är evig när vi är tillsammans. Mina gudomligt vackra, mysiga barn. Vad mer betyder något? ♥♥♥
Bajskorv ;)
Sen kom morfar och hämtade Lukas och Louise och jag åkte till busshållsplatsen. Där väntade vi på bussen till stan för att gå på teater med Mia och Alice. Lycklig Louise, hon har pratat så länge om att hon vill åka buss. Vad lite som gör så stor glädje! Lyckligt väntande på bussen står vi och njuter av solen =)
Väl på bussen =) Lycklig som få!!!! På väg att möta upp Mia och Alice som hoppar på, på nästa hållplats.
Vi hoppade av vid stationen och gick bort till barbacka. Lite pinsamt, första gången jag är där. Alla pratar om Barbacka och det är så trevligt och billig fika med mera. Men NU kan jag också säga att jag varit där.
Vi tittade på teatern som heter Bajskorv. 2 kaniner och en liten som bara kunde säga bajskorv.. haha. Louise var helt inne i den. Tyckte det var spännande och roligt. Lyckat! Tack Mia, perfekt idé, blir garanterat fler gånger!
Sen gick vi därifårn bort till burger king och tog en fika där uppe.
Louise och Alice sprang överallt och busade. Så nöjda tjejer. Sen gick vi till resecentrum och väntade på bussen. Flickorna fick vars ett smarties rör av Mia, Äntligen varvade dom ner lite. Toppade till tusen. Väl på bussen hem var vi nöjda och trötta.
Sen hem och packa vidare, hem till mamma och pappa som bjöd på middag, gott!
Sen tog jag ett varmt bad och tände ljus och släckte lamporna. Underbart, så skönt att jag somnade. Satt där i 50 min. Missade melodifestivalen, men det var värt det. Sen gjorde Helene en inbakad fläta på mig, bara älskar när någon pillar mig i håret! Sen lite mys och godis. Lukas är ju ett kvällsbarn. Alltid vaken mellan ca 21-00
Han körde runt i sin gåstol som bara den, helt galen i Astrid, han busade med Tobbe också, haha, enligt honom behöver han lite manligt sällskap. Tack Tobbe för att du tar det.. hihi.
Sen körde jag hem och här sitter jag nu, barnen sover hos mormor och morfar. De klarar det utmärkt. Lukas har tömt flaskan både 16, 20 och 00 SÅ DUKTIG. Mormor kan verkligen allt detta nu. Så stolt jag är över henne. Och över mig själv som vågar lämna över ansvaret!
Nu ska jag ner till pannan en sväng och slänga in. 10 minusgrader nu.. Hy. Sen ska jag in i drömmarnas värld! Hoppas det blir något underbart ♥
LOVE
Jag sitter här i myskläder, det blåser mycket ute så det hörs i väggarna. Louise sover och Lukas ligger i vagnen och håller på att somna.
Idag har vi varken varit vid tv eller data förrän nu ikväll.
Har myst och lekt hela dagen. Ätit lunch, diskat och tvättat. Sen blev det em-vil för oss alla tre. Lite chokad när Louise kommer in till mig vid 16.00 och då har precis Lukas också vaknat. Louise sov i 2 ½ timme. SHIT tänkte jag, vad har hänt. Skönt var det i alla fall att alla kunde vila samtidigt.
Vila ska ju tydligen hjälpa mot förkylning. Känner mig faktiskt lite piggare ikväll.
Sen lagade jag middag och jag och Louise åt tillsammans. Mysigt.
Sen för att trötta ut henne så hon kunde somna ikväll tog vi en promenad jag och barnen till affären. Köpte lite tillbehör till tonfisksalladen jag ska göra i morgon. Sen gick vi inom min mormor och drack kaffe och matade Lukas vid 20.00. Blåste det gjorde det verkligen, men riktigt skönt med friskluft. Det är ju också bra. Man mår så mycket bättre!
Sen hem och Louise somnade gott =)
Njuter så av allt vid livet innebär. Lukas pratar mer och mer, säger Da och Dä hela tiden, kommer mer och mer. Han hoppade i hoppgungan här ikväll och gapskrattade hela tiden när jag sa; Hoppa med dig då. Så underbart. Man blir så glad av allt de små lär sig.
Jag älskar mina barn och att få ett sjukt barn skapar enormt starka känslor till varandra. Jag ska och håller på att kämpa för hans skull. När man ser honom må så bra och är så pigg njuter man i hela kroppen. Vad kan vara bättre? Louise tar hand om honom och de leker så fint tillsammans. Han ser upp till henne så mycket. Skrattar alltid när han ser henne. Han springer i sin gåstol om dagarna och han utvecklas mer och mer för varje dag.
Tog ny vikt och längd i måndags. Som han växer, stora killen! Snart dags för ny bilstol! Louise säger hela tiden: Jag älskar dig bästa i hela världen ♥ flera gånger om dagen, det är kärlek det!
Hennes nya kommentar när man berättar att så får man inte göra är: Jag vet, men jag vill. HAHA, go unge. Säger det verkligen många gånger om dagen! Det också =)
Smakade Marabou Mango ikväll, riktigt friskt och gott, rekomenderar det.
Snart ska Lukas ha mat och sen ska jag in i drömmarnas land, i morgon är det dags för babysim igen. Längtar redan ♥ Älskar mina barn mer än vad jag trodde det gick att älska någon!
Alla hjärtans dag <3
Då var det alla ♥ dag idag =) Jag var på CSK för provtagning i morse på Lukas, underbara sis var här och fixade morgonbestyren med Louise och lämnade henne på dagis.
Sen har jag sovit i över 4 timmar, helt slut av denna förkylning. Tur man har sin familj och vänner som ALLTID ställer upp med barnen. Avlastning behöver man och de är dom som ställer upp. Tur är det!
Sais hämtade på dagis och sen fikade vi på vaniljhjärtan hon hade köpt. PÅ dagis var där en present till mig från abrnen som Louise gjort.. Blev väldigt överraskad må jag säga. Vet inte hundra vem det är, ingen i familjen men en underbar vän ♥ Oerhört glad. Ett mycket fint kort och ett presentkort på 400 kr =) Jag fick även en fin bukett rosa tulpaner av sis =)
Sen fick barnen presenter. Lukas fick byxorna jag köpte häromdagen av mig och Louise fick ett hårsnoddspaket och en lurvig pussmun som smackar en puss och säger I Love You. Hon blev jätteglad! Av Sara fick Lukas en fin nyckelring med 2 björnar som kramas som vi hängde på skötväskan och Louise fick en hjärtask som hon fyllt med massa pussar. Louise älskade det. Hon öppnade, fångade några pussar och stängde igen så de inte flög iväg ;) Goa unge! De fick även ett fint kort tillsammans av moster Sara!
MYSBILD <3 Kärlek
Sen kom Moster He med vaniljhjärtan hon också, så vi fikade igen. Sen ikväll kommer mamma och pappa och hon har också köpt vaniljhjärtan, får se om jag ska äta fler. Har ju köpt marabou nougathjärtan till mig och Louise ikväll. Klart de andra också får smaka.
En underbar alla hjärtans dag. Dock lite mindre bra med Lukas, återstår att se om vi blir hemma eller ej!!!
FREDAGSÖS + MYS
Började dagen med att mamma kom och passade busfröna, syrran hämtade mig och vi begav oss mot stora staden. Körde "inom" café sandhem i Vä och blev bjuden på frukostbuffé. INTE ALLS DUMT kan jag meddela. Riktig gott och mätt som en plätt = jag! På vägen dig satte vi stereon på topp och det sprutade ut härlig musik, Basshunter och Cascada. Riktigt fredgasös och stämningen var på topp! Lovely.
Sen bar det av in till stan, först in på name it, fyndade ett par svarta jeans till Lukas på rean. 75 % rabatt. De kostade nu bara 45 kr. Helt OK enligt mig!
Sen in på systemet och handla gottis till kvällen! Sen Maxi och inhandla goda ostar, kex, vindruvor m.m inför kvällen! Längtar så.
Erotikparty med vännerna ikväll. Ska bli sjukt roligt. Längtar massor! Barnen ska sova hos mormor och morfar och ha fredagsmys. Packat väskorna, inte den lilla packningen. Det kommer gå så bra. Lukas är ju dock lite förkyld och Louise har precis nu fått lite feber. Hoppas bara inte Lukas får det. Så det var länge dom fick vara friska. Men mormor och morfar klarar det galant! TACK för att ni ställer upp.
Inhandlade så klart alla ♥ dag presenter till barnen idag!!! Det är dom värda. Nu ner till affären så Louise kan få köpa lite fredagsgodis, det är hennes lycka!
Ha en fantastisk fredag allihopa, det ska jag ha!
Vårkänslor och första vändningen
Idag börjades dagen med underbara vårkänslor i HELA kroppen. Det pirrade i magen och man njöt och längtar tokmycket efter våren. Solen är sååå efterlängtad!
Det bar av på babysim, veckans höjdpunkt ♥ Lukas dök för första gången, han sa ingenting, gick superbra! Stolt mamma!
Dock är Lukas fökyld nu igen, hosta och snorig, så länge fick han vara frisk. Men det är inte jättefarligt än, men det kommer säkert.
Sen körde jag hem och satte bilen, var ju bara TVUNGEN att gå till dagis och hämta Louise. Lite D-vitamin är bra för både kropp och själ, som jag njöt, helt fantastiskt. Louise gick hela vägen hem med mig, vi samlade pinnar. Jättespännande!
Gick gärna sakta så man hann få lite extra solstrålar på sig!
Sen städade jag källaren, tvättade och tände fyr. Sen bar det av till Caroline och Tobbe i sitt nya hus, jättemysigt!
De bjöd på himmelskt god gulaschsoppa med vitlöksbaguetter. Riktigt, riktigt gott. Jag blir ju lite bortskämd med alla som bjuder på mat/fika och håller mig sällskap. NI ÄR GULDVÄRDA!!!! Betyder så mycket alla vänner som ställer upp och bryr er! Älskar er ♥
Väl där hemma hände det första magiska ögonblicket. Jag var på toa med Louise och kissade, då vänder sig Lukas från rygg till mage ♥ Caroline var först att få se det, GRATTIS. Så lycklig jag blev. När jag kom låg han glatt på mage och tittade. Älskade son vad stolt jag blir av alla framsteg du gör. Sen lite kaffe och chokladmuffins innan hemgång.
Sen läggdags för Louise och mat för Lukas.
Senare kom Jenny och vi tjejsnackade lite, mysigt, med kaffe och Ottos blåbärsglass =)
Idag har varit en toppendag. Jag har mått så bra, lycklig över livet och massa kärlek i magen och vårkänslorna spritter i hela kroppen. Åh, vad jag längtar så man kan vara ute och leka och busa med mina busfrön.
Kärleken för mig är mina barn och ingenting är starkare än de banden. Älskar dom mer än alla stjärnor på himlen, mer än alla sandkorn i världen och mer än alla grässtrån på jorden. De gör mina dagar fyllda av lycka! Inget får mig lyckligare än dom! KÄRLEK Louise och Lukas ♥
Fullt upp
Började med att vi försov oss lite innan dagis. Underbara Mia kom och hjälpte mig och vi lämnade Louise på dagis och sen tog vi en rask promenad med minstingarna på ca 1 timme. Riktigt skönt men det kändes i rumpan =) Inte gått på länge så det behövdes verkligen.
Sen dusch och mata Lukas och in till familjerätten, gick bra!
Sen fhämtade jag Louise hos Mia och Alice. Hade följe hem efter dagis, första gången, så roligt. De satt med Mia och skivade frukt när vi kom, till fruktsallad. Så härligt det var att se. Sen fikade vi, ALLTID lika god fika hos Mia. Hembakat bröd och fruktsallad. Mmmm Lukas suttade på en liten bit päron och honungsmelon, saftigt, spännade tyckte han =)
Sen hem och där väntade Johanna och Neo som skulle hålla oss sällskap på kvällen, matade Lukas och sen började jag på maten. Blev kycklingfilé, ris, currysås och en krispig sallad. Gott. Trevligt med middagsgäster =) Tack för sällskapet och den fina blomman =) Små små saker i livet som betyder någt.
Sen fick jag somna Louise i min säng där uppe, skulla ha alla bebisnallarne med sig =) Och Flodis och skunken. Hela sängen var fullt med nallar. Kommer ihåg det från när man själv var liten. Vi låg och myste och somnade båda två. Jag vaknade som tur var efter 10 min. hade ju lillkillen sovandes i vagnen där nere. Fullt upp kan man lugnt säga. Sen skulle det eldas i pannan och otäckt med blåsten var bara förnamnet.
Skiträdd och tycker det är så obehagligt, tur jag hade min älskade tös hos mig och Lukas i sin säng. Vi alla var i samma rum, kändes trygggt. Murstocken knakade och det ilade i väggarne. Susade som bara den. Vet inte varför jag tycker det är obehagligt, bara gör det. Usch och fy. Har knappt sovit något i natt. Kunde inte somna på grund av blåsten.
Pappa ringde vid strax efter fem i morse och frågade om jag var vaken. Det var jag, hade precis varit uppe och gett Lukas nappen, han hade vaknat. Han var utanför så jag gick upp. Han skulle ju jobba men dom hade ingen ström sen igår kväll, så han ville tigga en kopp kaffe. Själv har man haft ström hela natten =) Skönt med frukostsällskap. Sen vaknade Louise vid halv sex, sex så där satt vi och mös. Så man känner att tröttheten kommit ikapp en nu och svagheten kommer närmare, svimfärdig emellanåt. Men det går, det får gå! Jag har ju mina underbara barn som livar upp stämningen.
Just nu sitter dom här hos mig på golvet på täcket och leker tillsammans. Kärlek! Lukas är så glad att han sprallar som en tok när han ser storasyster.
Han har äntligen hittat sina fötter så han drar i strumporna och drar i sina tår hela tiden. Vilken goding. Nu ska jag leka med dom och njuta av tillvaron.
Vilket tomrum
Stoffe fick komma hit och hämta det sista då allt inte fick plats igår, även ta pratstunden med Louise om att och varför han ska flytta. Han kom själv och packade det sista och vi satt ner och pratade en stund. Båda är ledsna och tycker detta är jobbigt. Förstår bara inte varför man vill ge upp allt utan att KÄMPA för allt man är värd. Vi har ju dock Lukas som behöver sin mamma och pappa VARJE dag eftersom detta är tufft. Men vad ska man göra. Önskar detta vore en dröm llika mycket som jag hoppades när Lukas var sjuk att bara det var en dröm. Tycker man haft många motgångar, men man måste ju lära sig att gå igenom dom och besegra dom.
Kära kusin Sandra med de minsta barnen kom i morse med frallor och vi åt frukost ihop, mysigt. De var här när Stoffe kom, hon passade barnen mednas vi pratade. TACK!
Louise blev så glad när jag sa att papp kommit. Det har gått en vecka utan honom och hon vet ingnentig. Tycker det är dåligt, han kunde sagt det till honom förra söndagen när han stack. Louise bara tittade när han bar ut sakerna och undrade klart. Sen kom han in och skulle prata. Hon ville inte vara där, ville bara spela memory. Förstod att det var något, ville inte ta in det vi sa. Jag satte henne i mitt knä och berättade att pappa inte ska bo här mer, han ska bo i en egen lägenhet. Hon ville inte riktig lyssna. Var ledsen och sprang till sitt memory.
Sen packade han det från källaren och vi stod och tittade i fönstret. Hon ville till pappa. Usch vad jobbigt. Ville även att Emma skulle komma in och prata. Hon älskar ju sin Emma. Stoffe frågade men hon ville inte. Undrar om mamman i det släktet påverkat, tror det. För Emma vet att jag tycker väldigt mycket om henne och att barnen älskar henne. Louise bröt ihop och blev totalt förstörd på grund av det. Emma kommer ju alltid annars, Louise förstod ju inte varför hon inte gjorde det denna gången. Till slut pratde de via fönstret i skötrummet. Vinkade och Louise pratade lite med henne. Sa älskar dig till Emma. Jag sa till henne att jag tycker mycket om henne och hon är alltid välkommen hit. Barnen älskar ju henne. Emma ska inte bli straffad bara för att Stoffe väljer att lämna oss. Hon blev ledsen och vi grät alla tre. Louise fick jag trösta i evighet efter detta. Hon förstår ingenting men ändå mycket.
Nu har hämtat alla sina saker och det är så tomt och ensamt här.
Hon fick vila en timme sent på kvällen för hon var helt slut och betagen av detta. När hon vaknade sen storgrät hon och yperventilerade. Ville bara vara hos mig. Jag fick dessutom klappa henne i håret till sömns, är så orollig. När hon skulle somna var det svårt. Jag frågade vad hon tänkte på och hon svarade: Pappa vill inte va här mer, inte Emma heller. Hon bara hjälpte pappa bära saker och sen körde dom. samtidigt grät hon.
Stackars tjej vad jag lider med dig. De fattar inte vad de sårar henne.
Sen när hon vaknat sa hon: Pappa tog min tv och var jätteledsen över det. Och när hon till slut lugnat sig bar det av till mamma och pappa. Pappa skulle bjuda på biff, potatis och sås. Jag åt inte så mycket, gott var det men kunde inte äta.
Sen babade jag med Louise och lekte i vattnet. Hon njöt. Mystid bara vi. Hon märkte att jag blev tyst ett tag och frågade: Vad tänker du på?
Jag sa: Jag tänker på dig och Lukas att jag älskar er.
Jag frågade henne, vad hon tänker på.
Hon sa: Inget.
Jag frågade: Tänker du inte på någonting?
Hon svarade: Emma ville inte komma till mitt hus.
Hon tänker så mycket och tycker detta är jobbigt. Det gör jag med. Stackars Louise jag blir så ledsen när hon pratar med mig.
Sen gjorde jag vid henne och hon myste med mormor och morfar.
Då tappade jag upp nytt vatten och badade med Lukas. Han älskade det. Sprattlar värre än en fisk. Underbart att se. Mystid bara vi. Så skönt att få vara med mina ögonstenar. Vill inget hellre. KÄRLEK♥
Jag matade plutten och Louise fick kvällsmat och sen drack jag en kopp kaffe innan jag körde hem. Barne fick vars en gulpeng i veckopeng. Så lycklig Louise blir varje gång hon får det av morfar. Så lite som gör SÅ mycket för dom små!
Tillbringade kvällen med att elda i pannan, tvätta, natta barn, blanda Lukas mat, förbereda inför dagis i morgon m.m Sen kom Sara, Tobbe och Astrid och bar in tv:n som jag ska ha så länge. Tack Sara för lånet så länge.
Lukas är bästis med Tobbe nu, blir så glad, han tar honom alltid direkt när han kommer och tar sig an Lukas. Han fick rida på Astrid och han sprallade och njöt för fulla muggar =) Så glad man blir.
Avslutade kvällen med ett 2 timmar långt samtal med underbara du ♥ och lite Ben & Jerrys glass. Fick den och en fin bukett tulpaner av Mia i fredags. TACK, underbart god och passade perfekt i kväll efter en så tuff dag.
Nu väntar sängen, i morgon är det fullt race HELA dagen! Så tomt och ensamt i sängen. Känner mig så vilse i livet. Önskar någon fanns där att hålla om mig och säger att det blir bra igen. Men så blir det aldrig. Vill inte se sanningen. Kärleken är för stark ♥
God natt på er, var rädd om kärleken och vårda den, rätt som det är är den borta. Och det är FÖR jävligt rent ut sagt!
Lukas med bästisen Tobbe på kompisen Astrid. Som han gillade det. Snälla Astrid säger ingneting. Underbar och snäll vovve som båda barnen gillar skarpt!
Tough day!
Har i alla fall firat kvällen med mina underverk, mamma, pappa, Sara och Tobbe ♥ Godis och mys.
Känns riktigt skönt med sällskap i denna stund.
Önska jag vore en björn som gick i ide och kom fram på våren när alla vårkänslor kommer och allt blir bra. Men den drömmen får jag nog leva länge på ;( Drömmar har man många, men få som blir verkliget.
Livet är inte varken lätt eller rättvist. Jag har fasen inte bett att få komma till världen, så ge inte mig all skit som finns. Har extrema utslag på händerna som vrålkiar och är illröda med stora plitor. Stress, oro ??? Ingen aning, men sjukt jobbigt är det.
Louise och Lukas är mina ögonstenar, mina godisbitar i livet. Jag hade önskat jag kunde ge dom det bästa i livet, en hel familj att växa upp till. Men ack så fel jag hade. Jag ber om ursäkt för att jag finns. Hoppas ingen kommer nära mig igen. Vill krypa ihop i en hörna med en filt och glömma allt och bara få komma in i dimman.
Vi prövas många gånger i livet... Vissa är redo för att bekämpa och klara av dom, vissa väljer att gå.
NU ska jag sova innan ögonen ramlar ut. Sjukt jobbigt just nu!
Tiden tillsammans
Vad är kärlek?
Varit hos underbara Johanna och Neo hela dagen och myst och fikat. Tack vännen ♥
Sen i kväll blev jag och barnen hembjudna till Sandra, Razvan och barnen på middag, supegott och mysigt ♥ Regnet öste ner och brasan inne var tänd och varmt och gott var det. Barnen lekte och busade som bara den. Vilken glädje! Lukas är kompis med Razvan nu ;) Killgänget.
Vi tittade på bilderna från Sandras 30 års fest den 8 januari, såg denna bilden,
Konstigt att 3 veckor senare är ALLA känslorna helt borta. Jag tycker det är skumt.
Vem har påstått att livet ska vara lätt, verkar som Stoffe tror det blir lättare nu. Han prioriterar tydligen att han ska må bra före att barnen ska må bra, snart 1 vecka sedan han stack och Louise har inte fått någon förklaring. Det är INTE min uppgift för jag har inte valt detta. Så hoppas verkligen hon snart får en förklaring.
Hon mår inte bra, kissar på sig flera gånger om dagen, frågar mig hela tiden om jag är ledsen och vad det är med mamma. Jag kan inte vara stark inför henne. Jag önskar han insett verkligheten, har man valt att skaffa familj kan man inte umgås och festa med vännerna på samma vis som förr. Umgås jag med mina vänner är det INKLUSIVE barn. Tror han saknar ungkarls/singel livet och bara göra som man vill och leka rundor. Men tyckte den tiden borde vara förbi om man valt att skaffa familj.
Louise har vaknat 2 nätter i rad och kallat på mamma och varit ledsen, hon har gråtit, drömt säger hon. Jag frågar vad det är och vad hon tänker på, Inget, svara hon flera gånger. Klart det är något, hon mår absolut inte bra. Det syns i hela henne. Stackare, pappa har bara försvunnit och hon vet inte varför, tror säkert hon har gjort något. Hon förstår mer än man tror. I natt halv tre kommer hon upp för trappan och är ledsen. Jag hämtade hennes kudde och täcke och hon sov hos mig. Hon frågade var pappas kudde var, jag sa inget, Jag låg och klappade henne i håret och tänkte så klart på Stoffe, ser ju honom i henne. Jag gråter och Louise bara tittar på mig med stora ögon, säger inget men Tänker massor.
Fan asså, har ont i magen HELA tiden. Blandade känslor, ångest, kärlek, förtvivlan, besvikelse, oro m.m
Helt klart har jag känslor kvar, de kan inte bara försvinna så där, undrar vad anledningen till detta är egentligen. För en normal människa gör inte slut på grund av ett jobb, datorsittande, press och allt han menar. Man PRATAR med varandra innan det går så långt. Annars kan man inte påstå att man har försökt. Han nsäger att vi har försökt. Men inte familjerådgivning, varför vill man inte det? Är han rädd att känslorna ska komma då? Är han rädd att han ska vilja ha mig tillbaka, man kan ju undra? Jag måste ha gjort eller sagt något fruktansvärt för att bli nobbad på detta vis. Önskar bara jag visste vad.
Livet är ingen dans på rosor, livet handlar om att kämpa för det man verkligen vill, kämpa för kärleken, låta det växa igenom småbarnstiden. Klarar man det klarar man det mesta. Låta ta sig tid att känna efter hur man mår, att kunna prata med varandra som par och hjälpa och stötta i alla situationer. Även kunna gråta ut i varandras famn. Undrar hur han vill att hans liv ska se ut.
I natt somnade jag henne där uppe direkt. Så hon känner trygghet. I morgon blir en tung dag.
Pratar emot sig själv
Har precis satt fyr i pannan, var iskall, hy.. och sondar Lukas nu, så får fördriva tiden här lite.
Stoffe var hemom och hämtade post och lite saker idag, pratade, gick så där.
Får bara till svar att det inte finns några känslor, att det har varit för mycket med mitt Tupperware, att jag pressat honom ang jobb och att vi inte umgås och jag visar inga känslor. Okej. Hade jag inte haft Tupperware hade vi haft värre ekonomiproblem och Lukas hade ju varit sjuk ändå. Så av den anledningen hade vi inte varit lyckligare. Hade jag inte pressat honom med jobb och ansvar vet han själv inte om han hade tagit tag i det själv sa han. Lyckligare då, nej! Han ville ju umgås med sina vänner men kunde aldrig då jag hade bilen, hmm, hade jag inte varit på TW och han varit hos vännerna i stället så hade vi ju inte umgåtts ändå? Pratar lite emot sig själv. Och jag höll ju på med TW för att få ihop pengar så vi skulle kunna hitta på saker. Ut och äta, bio eller vad som helst. Jag har försökt stå och kramas länge i köket (jag älskar kramar ♥) men jag fick en snabb puss sen hade han inte tid. Sen har han aldrig pratat med mig om hur han känner eller tycker, jag har försökt prata med honom men inte fått gensvar eller respons. Han har gnällt att jag sitter mycket vid datorn, visst det är sant, men det har varit mycket sedan jag skaffade bloggen. Det var ju för en bearbetningsprocess för mig att skriva av mig om Lukas jobbiga tid, eftersom han inte ville prata och ingen av vänner eller familj förstår hur detta är med Lukas så då var bloggen min vän att prata med. Jag ville ju ta tag i detta och försöka sträva efter att få må bra igen, och bearbeta på något sätt måste man, det går inte över av sig själv.
Så vad har jag gjort för fel? Jag tycker jag har försökt på alla sätt. Så frågan är då varför blir det så här? Jag tror helt enkelt inte att kan klarar av att hantera detta med Lukas, att det blivit för jobbigt. Jag menade på att vi känner inte kärleken för varandra eftersom all kärlek vi har går till barnen och all fokus på Lukas hela tiden. Men så fort vi varit själva och umgåtts så känner vi. Då gav vi oss tid att känna efter. Men det håller han inte med om. Den enklaste vägen är så klart att gå, typiskt män. Lämnar allt och bara sticker. Tror livet ska bli enklare. Han ville ha pirr och känna kärlek. Ursäkta men det där pirret känner man när man är nykär. Vi hade snart haft 7 år på nacken.
Han vill umgås med sina vänner och festa, dansa och leva livet. Hmm, kanske inte var redo för att bli pappa ändå. Umgås jag med mina vänner har jag ju barnen med mig. Jag har valt att leva familjelivet framför festlivet. Klart det är kul att gå ut då och då. Men han umgås aldrig med sina vänner med barnen. Då ska det vara barnfritt.
Dock var det hans idé att vi skulle skaffa barn från första början. Jag ville länge, men det var han som tog upp det och vi pratade länge igenom innan vi bestämde oss. Men tror dock inte han var redo.
Känns som man misslyckats med allt i sitt liv. Varit jobbigt med all mobbning, mina komplex för vikten och hur jag ser ut och så lyckas jag inte kunna ha ett förhållande, har känt mig många gånger som en tjajtig, gnällig, sur, trött och orkeslös mamma. Men jag har ju helt enkelt inte orkat, men vem har stöttat mig? Inte Stoffe. Jag har försökt med all min makt att ställa upp för honom, men visst. Tack för det!
I kväll har massor av känslor vällt över mig. Samtidigt som detta är jobbigt känns det som en lättnad. Vet inte varför eller hur. Det är jag som kommer uppleva barnens underbar tid. Lukas första kryp, steg, tänder, ord m.m Louise första skoldag och allt fint man får följa genom livets gång.
Jag kommer alltid finnas vid mina barns sida. ALLTID. Jag skulle leva som en fattig lus, skulle inte unna mig själv bättre bara för att jag vill. Den dagen mina barn är vuxna och är i behov vill jag kunna ställa upp och finnas för dom, då prioriterar man bort sig själv. Det är anledningen till att jag skaffade barn. Jag ska hjälpa dom hela livet om de hamnar i jobbiga situationer. Men alla är tydligen inte sådana.
Har ikväll varit på Tupperware träff i Tågarp och underbara mamma passade barnen. Skönt, verkligen skönt att komma ifrån lite och tänka på annat.
I morgon blir en fantastisk dag, längtar ♥
Veckans höjdpunkt!
Det var 4:e gången idag. Första gången var vi med, andra hemma i rejäl förkylning, förra gången var Stoffe också med. Tog lite kort och tittade. William var dålig förra veckan så nu var vi hela gänget samlat igen =) Jag, Caroline, Lukas och William. Och sis följde med och var papparazzi. Såg ganska komiskt ut med två digitalkameror på armen och en systemkamera om halsen och så videokameran i ena handen.. Haha, men kul att få bilder ju!
Så underbart att se sitt barn i sån glädje. Sprattaklar, plaskar, simmar med HELA kroppen och tungan utanför ihopbiten, "tungan rätt i mun" Han blir så lycklig bara han ser vattnet.
Ångrar inte en sekund att jag anmälde oss. Han klarar det galant!
Sen hem och lagade middag, spaghetti och köttfärssås blev det idag, bjöd sis. Louise duschad eoch jag har plockat en massa och så ikväll. Tiden har bara sprungit iväg idag, inte hunnit tänka så mycket vilket är ganska skönt.
Idag är det prick 1 månad sen Louise slutade med napp. Den 2 januari var hennes första natt utan. Det var vi som tog beslutet och det var lite kämpigt i början, men hon bet i dom och dels är det farligt för tänderna och sen har jag inte lust att lägga massa pengar på att köpa nya nappar, de är inte direkt billliga. Hon har varit så duktig. Nu nämder hon inte ens dom. På dagis idag hade ena fröken sagt till henne
- kom ska vi hämta nappen så ska vi gå och vila.
- Men P, dom är hos bebistomtarna och klappade henne
Haha, underbart. Precis som att fröken var konstig som inte fattade det liksom.
Dagen har gått fort och jag har pratat med familjerätten också idag, de ringde. Fick tid på måndag 13.00.
Pratade med Stoffe för att se om han också fått tid och det hade han.
Idag kunde man prata med honom utan att få luren påslängd i örat. Fick väl lite mer info, men ännu inga svar, svaren vet han inte själv :∫
Livet måste gå vidare. Jag bara önskar det vore lite enklare. Jag klarar det fint, är mycket gladare mot barnen, på grund av all energi ges till dom. Ingen energitjuv på problem.
Jag var villig att försöka gå och prata igenom detta och ta reda på varför detta har hänt, varför vi mår som vi gör och vad som skulle kunnat göras för att det INTE hänt. Som sagt så är han mina barns pappa och hade inget hellre önskat än att vi kunde vara en lycklig familj, men vilka är det? Är det kärnfamiljen att vara lyckliga och leva ihop hela livet. Nja, är inte säker på det.
Alla par och förhållande har upp och nergångar och just nu har vi hagt mycket emot oss och både han och jag mår dåligt. Känslorna för varnadra stängs inne och kroppen tillåter inte oss att känna kärleken till varandra då barnen får ALL kärlek och tid. Tiden för oss som vuxna finns aldrig.
Båda mådde jättebra när vi var ute och firade en väns 30 års dag. Jag mådde super av att bowla, äta ute och sen spela biljard. Han likaså sa han. Det gjorde vi den 8 februari, och så en månad senare är bara alla känslorana borta. Lustigt tycker jag. Men vill man inte försöka få det bra och tillåta sig själv att känna efter, efter kärleken och gå hos kurator och få hjälp kan jag inget mer göra. Jag har gjort allt vad som står i min makt för att försöka lösa detta till det bästa.
Han har gjort valet och jag börjar mer och mer acceptera det, bara han inte kommer om några månader och ångrar beslutet och önskar tillbaka sin familj. Då är det för sent. Har sakerna lämnat huset så har dom!
Som alla säger: Livet är inte rättvist och ingen dans på rosor. Vem har sagt att livet ska vara enkelt? I våra drömmar finns allt det underbara man kan tänka sig. Jag får försöka lev efter drömmen =) Att jag någongång träffar MR. Rätt för mig. En som accepterar mig för den jag är, som man kan prata, gråta och dela känslor med. Ligga i sängen och mysa och prata, skratta och busa lite. Har barnet inom mig alltid, Blir aldirg vuxen i den bemärkelsen. Man SKA ha barnasinnet kvar!
en som man delar ekonomin med och kan hitta på trevliga saker med, på yu man hand och likaså som en familj!
Vill ha massa glädje och skratt i livet, nu är det bara ilska och frustration. Usch vilket liv.
Har alltid sagt att jag aldrig vill skaffa barn och sen dela på sig. Tycker det är så hemskt och här sitter jag nu. Ensamstående med 2 barn varav ett med en allvarligt sjukdom som kräver 100 % fokus ALLTID.
Nu ska jag stänga pannan och ge lilleman mat och försöka komma i säng halv ett och hoppas få somna och sova till halv sex då det är dags att stiga upp. Har sovit 3 timmar natten som gick och likaså natten dessförinnan. Sover inte, äter dåligt, har ont i magen hela tiden. Massa massa känslor som går runt i huvudet och tankar på livet och framtiden. Tänker tillbaka på livet som har varit, alla UNDERBARA minnen man haft och gjort tillsammas, som har skapat den starka kärleken vi en gång hade för varandra som slutade med 2 kärleksbarn.
God natt vänner och TACK för allt ert stöd. Det behövs och ni är så underbara. Trodde aldrig i min ungdom att jag skulle få så här många vänner. Vad har jag gjort för att förtjäna det? Har alltid varit en så kallad "pain in the ass" Livet är bar otroligt. Blir verkligen inte som man tänkt sig!
11-01-12 Babysim <3
Han ÄLSKADE det. Sprattlade, skvätte, plaskade, skrattade och var så glad. helt underbart- Han njöt hela halvtimmen.
Tyckte speciellt om att ligga på rygg och titta upp. Jag höll bara under huvudet/nacken.
Sen efteråt var han trött och hungrig. Allt gick så smidigt. Detta är helt klart veckans höjdpunkt. Hoppas det fortsätter i samma glada stil. Det ät värt varenda krona.
Kul att gå med Caroline och William också, han storgillade också det. De små fiskarna, haha.
Längtar redan tillnästa vecka.
Älskar livet och min familj. Har kokt tomtegröt i em som ska bli gott till frukost eller lunch i morgon. Mmmmm
Lekfull
Underbar
Kärleksbarn
Aktiv
Spottare ;)
Kärleken är evig när vi är tillsammans ♥
Tårarna rinner...
Kanske många som reagerar nu, men det gör mig inget.
Jag kan inte sova, är helt slut. Tårarana bara rinner.
Stoffe har valt att leva utan mig, av olika anledningar. Han väljer att gå och sen kommer anledningen. Inte nämnt något om varför innan så man kunnat ändra på sig. En anledning var att jag var iväg och tjänade pengar.
Hamna hos kronofogden hade kanske varit bättre.
Livet är inte rättvist, hur ska man kunna skiljas som vänner när man bara känner ilska över hans beteende?
Jag måste vara en fruktansvärd person att leva med som gör så mycket fel (det jag gör och tror är rätt för familjen)
Har naturligvis känslor och kommer alltid att ha för honom eftersom han är mina barns pappa, men vad ska jag göra?
Han har bestämt sig och har inga känslor kvar. Vet inte själv vad jag känner och vill längre.
Livet är en STOR jävla prövning och lätt det är det inte. Inget är rättvist.
Känner mig misslyckad som har 2 fantastiska barn och en f.d sambo som jag inte duger för.
Vi hade varit tillsammans i 7 år nu den 13 feb.
Många av er som läser här tycker säkert det är dumt, löjligt och fruktansvärt att skriva om, men det är mitt val. Läs inte i så fall.
Bloggen känns som min enda vän just nu, ett på natten!
Tittar på Lukas och gråter och han bara ler mot mig och förstår ingenting.
Jag ser ju Stoffe i barnen varje dag.
Platsen i hjärtat kommer alltid vara kvar och minnena av allt vi gjort tillsammans.
Men jag ska klara av barnen, huset, bilen, tomten, brännet ja allt. Jag kan och SKA orka. För mina änglars skull.
Det kommer vara dom och jag för alltid!
Denna gången är det defintivt slut. Kan bara inte fatta att känslorna bara "pang" försvinner för att man ber honom ta lite ansvar med jobb och göromål som behövs.
Vi båda mår dåligt, har haft ekonomiproblem väldigt länge och säkert därav detta händer.
Har pratat med familjerätten idag och inväntar kallelse.
Han kan inte svara på vad som är fel mer än Tupperware. Jaha, det var den tacken för alla de pengarna man tjänat!
Hade jag valt att aldrig prova, hade vi varit lyckligare då? NEJ, tror inte det. Lukas hade varit sjuk ändå, och ekonomin hade varit ännu sämre, men jag vet inte. Då hade kanske detta aldrig hänt.
Har pratat med kuratorn i Lund länge ikväll och hon menar att det är normalt att vi känner som vi gör. Hade varit konstigt om vi varit normala i denna situation.
På lördag kommer han och hämtar sina saker; hans egna tillhörigheter som kläder, hygienartiklar etc. och datan, tv, skrivaren, x-box, hemmabio m.m
Tur pappas kompis hade en extra tv, 32 tums platt tv, det duger jämfört med denna klump burken!
Ibland undrar jag om jag har slagit i sönder en spegel med all denna otur.
Det spelar ingen roll med alla mina vänner och familj, för ingen känner Lukas som jag och Stoffe. Det är vi som har kämpat för honom och är hans allra närmaste. Och nu har han bara mig. Jag VILL ju ha honom, men det blir inte lätt med allt som komma skall.
Är så glad för min familj och NI mina underbara vänner som ALLTID ställer upp. Jag kommer verkligen behöva er nu. Mer än nånsin. Ni får gärna komma mitt i natten, jag kan inte sova ändå!
Hur ska Louise reagera? Kommer bli jobbigt för henne.
Jag har ju turen som har bott själv och klarat allt själv. Har fast jobb, bil, boende m.m
Jag kommer fixa detta, men just nu känns livet piss. Jag skäms inte över att säga det. Jag tänker inte låtsas att allt är okej.
jag har inte varit mig själv (den glada, positiva, omtänksamma, trevliga, roliga, spralliga Therese, kanske utåt set men inte inombords). Detta med Lukas har tagit mig så hårt och jag har pratat med Stoffe och förklarat om och om, men han har aldrig lyssnat eller förstått. Gränsen går någonstans.
Lukas har en allvarlig sjukdom och kommer kräva SÅ MYCKET av en och jag vill aldrig släppa honom. Ja inte Louise heller. Vill hålla dom i min famn och ALDRIG släppa.
Jag har varit mobbad hela livet, traggat för mycket, ful, tjock, inte klarat det eller det. Haft komplex och har fortfarande över min kropp och vikt. Kämpar och har kämpat för fullt men orkar inte längre. Har och kommer nog aldrig älska mig själv, defintivt inte nu.
Det spelar ingen roll vad ni alla tycker. I mitt hjärta finns så mycket känslor just nu.
Låt mig gå i ide och stanna tills sommaren kommer. Jag och barnen.
Jag har inga ord, kan inte fatta hur man kan bara gå 2 gånger och lämna allt ansvar med barnen på mig och ändå mena att man bryr sig. HUR är det möjligt? Skulle jag också bara gå för att JAG mår dåligt, vem skulle ta hand om barnen då?
Han bara klickar av i telefonen och går knappt och prata med. Han är kall och otrevlig.
Tror aldrig vi kommer komma överäns.
Ville inte ens försöka gå hos familljerådgivning och prata igenom.
Så många frågor och han kan inte svara på dom.
Det är nog inte meningen jag ska vara lycklig. Jo det är jag ju så klart med barnen.
Jag söker lycka, kärlek, omsorg, glädje, humor, lekfullhet och ett STORT ansvar till Lukas specialbehov. Var hittar jag det? Kan man köpa det?
Kan ni svara på vad jag gjort för fel så jag vet det, för jag får nämligen inga svar och vill gärna veta. Jag vet att jag inte är så attraktiv men trodde det var lite på insidan som räknades också, men min insida är väl svart antar jag.
Hoppas verkligen beslutet är noga igenomtänkt och inte bara en impuls i nuet.
Lukas ligger här och sprallar och blir så glad när jag tittar på honom. Hans ögon kan få en att smälta.
JAG ÄLSKAR MINA BARN ÖVER ALLT ANNAT PÅ JORDEN OCH KOMMER LEVA MITT LIV FÖR DOM. DE SKA FÅ DEN BÄSTA UPPVÄXT DE KAN FÅ OCH ALL KÄRLEK DE KAN ÖNSKA SIG ♥ ♥ ♥
