mammathereses

Det var varit ett hektisk år med både mot och medgångar!

I början var det tufft och allt tog sin tid att komma i rutiner och extra mycket rutiner kring Lukas.

Mycket sjukdommar innefattade hela våren.

Lukas gick på babysim, underbart! Fortsatte även i höstas och då var han större och friskare och det var toppenkul, men helt klart mysigare med små barn som sitter/ligger där man sätter/lägger dom.

Mycket stressigare med ett barn som är ÖVERALLT ;) Men ångrar det inte! Lukas älskade det och det är det viktigaste!

Sommaren innebar mycket festivaler och dans på olika ställen! Grillkvällar och fester med underbara vänner både under sommar och höst!

Min 1 år försenade 25 års fest med Hollywoodtema - succe verkligen!

Träffade en av mina allra bästa vänner i våras som stöttat mig oerhört mycket som visste precis vad jag gick igenom. Min älskade Jenny. Hade aldrig haft denna vänskap om inte vi separerat!

Fått en helt annan och närmare kontakt med några vänner som Mia och Jennica, var kanske mest kompisar innan men nu är de SÅ NÄRA, ÄKTA vänner! Ställt upp i mängder med skjuts, barnvakt, middagar, matleverans, och ett sådant oerhört bra stöd i alla lägen!! Är enormt tacksam ska ni veta!

Sen har jag mina vänner som funnits där både innan, under och efter och jag är lika tacksam för er skull! Ni vet vilka ni är!!

Jag vill att ni ska veta att många av de vännerna JAG har är svåra att hitta, är som stjärnorna; unika, vackra och finns alltid där när man behöver dom! Ni lyser ALLIHOP alltid upp min vardag på ett eller annat sätt!!!

TACKSAM är bara förnamnet! Jag älskar er ♥

Träffade en underbar vän. Mr. J =) En vän som ska ta åt sig av ovanstående!!!! Han har varit ett Fantastiskt stöd under min höst och vinter! Och är fortfarande. Jag är lyckligt lottad med sådana vänner!

Trodde aldrig man kunde skaffa äkta vänner på äldre dar med ack så fel jag hade!!!

Min roadtrip med Jenny till Ullared och sen kaffe på Väla =) Har nog inte skrattat så på BRA länge!!!

Även trippen till Väla med Mia!! En underbar dag =)

Ja herre gud! Allt ont har något gott med sig!

Mycket som överväger det negativa och i dagens läge är jag tacksam att separationen skedde!

Blickar inte bakåt utan försöker se framåt och det är jag och barnen i fokus nu!

Så skönt, en rask timme blev det i kyla och motvind, iskall dessutom!!!
Men duktiga var vi och skönt var det!

Kommer sova riktigt gott nu!!!
I morgon börjar en stor del av lite nyval och nytänk i mitt liv!!!

Mina älskade barn kom hem ikväll och de grät och kallade på mamma, det är kärlek det, när de visar att de saknat mig så!!! Myskväll hade vi innan de somnade ♥

Det började i söndags kväll med Lukas kvällsmat; Havregrynsgröt, åt på 10 min (annars brukar alla mål ta ca 30-60 min) Inget gnäll och inget kräk!

FANTASTISKT!

Nya rutiner efter 1 månads julledigt från dagis så åter började allvaret i måndags (igår)

Mån-tors 8-12 för båda barnen!

Lukas blev så klart jätte jätteledsen när personalen kom när jag lämnade. De är helt underbarar och så, men lite känsligt efter så långt uppehåll. Jag sa hej då och det bekom mig inte ett dugg att han blev ledsen, jag vet ju att det går över lika fort! Bara en övergång!

Jag hann med att promenera en runda och duscha igår jätteskönt!

Åkte ner vid 11.15 och satt i pers. rummet fall i fall det skulle krångla eller att han inte ville äta/kräka eller dyl.

Frukosten gick galant sa dom och lunchen också!!! Klar 12.10.

Innan julledigheten fungerade frukost och lunch bara de två sista dagarna bra och utan kräk. Av 8 veckor!

Sen börjar det så här bra! Så oerhört lycklig.

Idag, likaså, klar 12.05. Så fantastiskt duktig han är och så stor han har blivit.

Han har inte kräkt hemma heller och har ätit alla mål på 10-15 min. Bara slevar in och sväljer...

Kan man bli lyckligare? NEJ, kanske ett litet bekymmer för många men för mig är detta en SENSATION!!!! ♥

Han är så glad, sprallig och aktiv. Dock busig och en hulligan, blir arg på honom emellanåt men det hör ju åldern till att busa, men ibland går han mamma på nerverna ;) Min buse! Men älskar honom ändå!!!

Han är insatt på losec (magsårsmedicin) och har varit sen förra veckan.

Eftersom proteinersättningen är väldigt sur så kanske det är därför han har kräkt och mått illa. Han har 1½ tabl. varje morogn och har ite kräkt på snart en vecka! Detta är så fantastiskt!

Hoppas och tror faktiskt att den hjälper, så glad jag blir om detta fortsätter i denna riktningen, då kan allt kännas lite lättare och alla mår bättre. Matsituationen ska ju ändå vara en positiv upplevelse!!

Förlåt att jag tjatar, men är SÅÅÅÅ GLAD över detta, även om det bara varat i 2 dygn =) Lever länge på detta kan jag säga!

Kan själv =)

Slicka i sig allt som kommit utanför.. Sweetie ♥

Kladdigt, men mättanade =)

Ikväll fick vi fira med lite gottis. Gottegrisar är vi allihopa, allihopa... du me, och jag me!!!

Oatleys havreglass jordgubb till Lukas och vanlig vanilj till oss och så hemmagjord varm hallonsås till det. DET gillades må jag säga, Ja Louise älskar allt vad glass och såser heter och Lukas mumsade på och slickade sig runt munnen om bara mmmm =) Så härligt, min eller rättare sagt morfars gangster =)

Han fick sitta och kladda och pilla i det själv och bara det gjorde honom så lycklig. Att FÅ göra det själv. Men detta var ju extra kcal så inget som spelar roll om han får i sig eller inte, därav att det inte spelar någon roll och då kan han få leka och kladda själv. Han var stolt och lycklig och även mamman i huset var det!

Han har slutat att vila de där 20-30 min om kvällarna för att orka kvällsmat. Så ett vil mindre och allt flyter på. Detta ska nog gå vägen och jag ska bli den bästa mamman de kan ha!!!!!

Hade pratat om att ge honom lugnande medicin för att slippa få ont och han förknippar det mesta med att det gör ont även om det inte gör det. Dessutom är han stark som en oxe och då svårt att hålla honom stilla.

När vi väl kom dit så pratade vi och dom sa att de ville gärna prova utan, för när de la om såret i måndags så tyckte de att stygnen såg fina ut och lätta att ta och det ska inte göra så ont.

Medicinen hade varit kvar i kroppen i minst 45 min och vi hade varit tvungna att stanna den tiden. Dels sa dom att det inte alltid är garanterad effekt.

Och egentligen är jag ingen persom som är för medicinering om det inte behövs.

Så vi bestämde att prova, funkade det inte så fick vi ju ge.

Självklart blev han ledsen och spände sig och låg inte stilla. Men 2 SSK:or (underbara) hjälptes åt.

Det såg inte farligt ut. Totalt 9 stygn hade han.

Den ena höll upp knuten av stygnet med en pincett och den andra förde in en tunn tunn kniv som skar av tråden och vips var ena stygnet ute, osv på de andra.

Han blir ju mest ledsen för att man håller fast honom, det är det han tycker är obehagligt och visst lite kändes det ju säkert.

Men håller med SSK:orna att han behöver lära sig att inte ALLT man gör vid honom inte gör så ont, för att de kommer att pilla och så på honom och vid port a cathen många gånger i livet så han behöver på något sätt vänja sig också. Allt gick bra och jag var inte det minsta blödig.

Han har nu ett 3.5 cm ärr på bröstet och en herrans massa "prickar" (för tillfället) runt om efter stygnen. Haha, ser lite roligt ut, men det ser så fint ut och kommer bli bra när allt läkt klart!

Plåstren innan

3.5 cm ärret efter där de satte in port a cathen. Ser nog hemskt ut för er nu men när allt läkt klart kommer man bara se det lilla "strecket" i mitten! Hålet ni ser under är där nålen satt, dvs där port a cathens stickyta är under huden. Så där kommer det stickas x antal gånger i hans liv! Men så skönt att ha den där!

Här ser ni det på halsen också, det är lite rött och irriterat. Får tvätta med lite allsolösning och hålla det torrt. 2 av stygnen var på halsen och 7 var på bröstet.

Ser ganska illa ut nu men det är rött efter plåstren och för att man har varit där och pillat idag. Om någon dag har det lagt sig och då tar jag en ny fin bild =)

Febern var borta och lungröntgen gjordes 9.40 för att se i fall det kunde vara lunginflammation. Men det såg fint ut.

Inga prover tyder på infektion.

Han har kräkt en hel del slem under fm.

Började med matdropp vid 13.15 med 10 ml/h och ökar med 10 ml/h upp till 50 ml/h så länge han inte kräker under tiden.

Haft 50 ml/h resten av dagen.

Idag har det mest varit lugnt. Åkt vagn runt på avd och sovit en del. Tagit lite prover och så.

Han börjar piggna till sig lite. I natt vid droppet använde de port a cathen i stället för nålen i handen. Fungerade utmärkt. Tog även prover i den, likaså proverna i em. Skönt, slippa stick i fingret (även om han är van och inte bryr sig) Jisses vad smidigt detta är. Verkligen bra för honom med en port a cath.

Det har blött en del under omläggningen med den byter dom vid hemgång.

I morgon ska jag prata med kirurgen ang stygnen osv. Nya prover tas i morgon bitti. Utifrån de och om han får behålla maten utan att hosta och kräka upp den, blir det förmodligen hemgång i morgon. Fick provsvaren på aminosyrorna i em och Leucin låg på 159. Toppenvärde! Härligt med positiva besked.

För er som kanske inte vet vad man använder den till är att både kunna ge dropp och ta prover ur den. Eftersom Lukas är enormt svårstucken och ibland behövt lungnande medicin (Dormicum) och även att blodkärlen spricker så var detta nödvändigt framförallt för hans egen skull. Han är ju inte direkt smal så det underlättar ju inte heller. Svårt att se eftersom han har en del "hull" så att säga.

Min lille klump, men enligt dietisten följer han sin kurva sååååå fint och är helt normalväxt.. Vi skrattar så när vi pratar med varandra. För han är ändå min lille klump! ;)

Så det är perfekt att han äntligen har fått en port a cath. Vid de flesta infektioner och kräkningar då han inte kan eller får behålla maten behövs alltid glucosdropp sättas och då i stället för att sitta timvis för att sticka honom behövs bara ett stick rätt in i porten! Han behöver oftast det ganska omgående också! Gud vad smidigt detta blev nu!

Började vid strax efter 07.00 i morse att bada och tvättas med descutantvål, rent och bakteriefritt ska det vara!

Strax efter 08.00 var vi uppe på OP-salen. Jag fick en rock, mössa och tossor på mig.

Jag hade honom i knät, de lekte lite och pratade med honom.

Sen ska de börja spruta in lugnande medel i nålen i handen. Tror det var typ 10 ml. Inte helt säker. Men han blir lite ledsen och huvudet faller bakåt och ögonlocken slocknar när det gått ca 20 sek.

Jag hann inte riktigt med, gick så fort och var inte beredd på det. De tog honom och la honom på britsen och satte på honom syrgas. Han såg lugn ut och sov säkert jättegott redan då! Jag pussade honom på pannan innan jag gick med lite tårar i ögonen så klart. Mammas lille plutt. Men det var lättare denna gången än vid OP knapp. Nu har man lite mer kött på benen och man har blivit lite starkare. Jag ville inte bli ledsen inför Lukas för jag var tvungen att visa mig stark inför honom och hela tiden säga att det kommer gå bra! För att göra honom lugn även om han kanske inte förstår allt men han känner ju om jag är orolig.

Jag gick ner och åt frukost och vilade i 1 timme. Sen väckte dom mig och sa att han låg på uppvak. Jag blandade hans matdropp som skulle med upp och gick upp. Han kom dit ca 10.20.

Han hade lite låg syresättning så han hade lite syrgas framför sig i en tratt. Han sov så gott.

Efter 1 timme vaknar han och sätter sig upp. Ser lite yr ut men okej ändå. Inte ont nånstans och han myser och leker lite. Efter bara en liten stund börjar han kasta grejor och prata. Sitt vanliga busiga jag kom ganska fort tillbaka. Sen röntgades han för att se att Port a cathen låg rätt.

Sen åkte vi ner på avd 65 igen. Där tog jag lite lunch och Lukas somnade i vagnen. Jag passade också på att vila efter lunchen. Vi sov någon timme.

Senare efter lite lek i lekrummet och middag för mig och pepparkaka och saft för Lukas vilade vi lite till.

Vaknade till vid 18.00 och Lukas satt en stund rakt upp. Sen bara kräkte han, kändes varm och skakade lite. 39.6 i temp, trots alvedon i kroppen. Min plutt som var så pigg innan. Tog lite infektionsprover. Är även lite rosslig, men det kan ju bero på narkosen också.

Fortfarande feber, 39.7 vid 20.45

Fick en julkpapp av personalen! Så snällt!

En liten mysig nalle. Han gillade den, kelar direkt med den ♥

Varit gnälligt och oroligt i natt, febern höll i sig, 39.2 nu vid 03.10. Stägde matdroppet vid 01.30 efter att ha kräkt och ulkat massor. Fick glucosdropp i stället. Nu är jag så trött att jag mår illa.

God natt!

Sen blev det vila för oss igen. Lukas vilar alltid fm och då passar jag också på, inte mycket annat för mig att göra och nätterna blir de inte så mycket sömn.

Vi låg intill och mös, så underbart. Han hade kräkt ner hela sin säng så han sov hos mig och vi sov i nästan 2 timmar! SKÖNT!

När vi väl vaknade hittade Lukas sänglampan, han brukar tända och släcka, det tycker han är jätteskoj.

Men rätt som det var.. KRAS, då ramlade glödlampan ut och slogs i tusen bitar under sängen. Tokunge!

Blev ingen promenad idag då han hostat och snorat. Vill inte utsätta honom för något innan OP i morgon.

Dessutom har det regnat och blåst hela dagen.

Sen efter vilan var det så klart dags för lunch. Gick inget vidare då det kräktes några gånger och han ville inte äta. Det blev matdropp i stället.

Sen kom dietisten och vi pratade lite sen kom även narkosläkaren och pratade. Lukas slog i sönder ett dricksglas ha hittade på grannens sängbord och "tappade" i golvet. Snarare skulle kasta. :/ Tusen skärvor igen. Jaja, man är ju inte hulligan för ingenting!

Fått emlakräm på händer och fötter inför nålsättning!

Pratat lite med kuratorn och ätit middag (i alla fall jag) Lukas har ju dropp.

Skulle sticka honom och sätta nål. Gick upp till kirurgen, kände direkt att hon som skulle sticka inte var bra. Han panikskrek och var jätterädd. Åh vad ont i hjärtat det gjorde. Hon var lite darrig och kändes stressad. Fy. Jag möter så mycket USK och SSK att jag känner direkt om det är bra! Man lär sig!

Fick emla om på fler ställen och prova igen senare.

Lukas fick en piggelin och en liten bok som "plåster" på såret. Det gillade han, smaskigt.

Vi busade lite och badade med descutan tvål. Ett bakteriedödande tvål för att alla bakterier ska bort. Det gör man innan alla OP. Även kirurgen kom och pratade och visade hur en port a cath ser ut och hur den ska sitta.

En gammal modell, men ser typ liknande ut nu sa hon. Den vita slangen och den silvriga dosan är det som opererats in och nålen med den gula "fjärilen" och klämma och "flygplan" (kranen) är det som sitter på utsidan när man sätter nålen. Man op in den lilla dosan i en ficka som man syr innanför huden och slangen går in en ven i  ett blodkärl. En venport kan man säga!

Lite närmare bild. Det enda skillnade här och på Lukas är att det är hud emellan dosan och nålen!

Busen med sin jordgubbssaft!

Bättre att han badade precis innan nålsättning så man slipper tänka på att inte blöta ner den hand/fot där nålen sätts.

Sen kom en underbar narkosläkare från barnIVA och henne hade vi sist och är så härlig och underbar. Riktigt duktig på sitt jobb. Lukas kände sig trygg och var inte så ledsen. Bara skrek till och hon lyckades jättebra! Det blev en glass till för Lukas =) Så glad han blev!

Fick det rejält inlindat så han inte förstör eller drar ut den. Ser ut som en rejäl boxarhandske.

Sen somnade han direkt. Helt slut stackaren.

Blir matdropp i natt, sen fasta från 02 och då sätts glucosdroppet på! (sockerdropp för Lukas måste ha sina kalorier och får ha det under op)

Planerad OP 08.00 i morgon bitti, först på schemat!

Tänker mycket på min älskade tjer där hemma, Fått vattkoppor idag. 3 stycken vad mamma se.

Nu är det god natt!