Pratar emot sig själv

Jaha, då var denna dagen till ända. Till och med gått in på nytt dygn.
Har precis satt fyr i pannan, var iskall, hy.. och sondar Lukas nu, så får fördriva tiden här lite.
Stoffe var hemom och hämtade post och lite saker idag, pratade, gick så där.
Får bara till svar att det inte finns några känslor, att det har varit för mycket med mitt Tupperware, att jag pressat honom ang jobb och att vi inte umgås och jag visar inga känslor. Okej. Hade jag inte haft Tupperware hade vi haft värre ekonomiproblem och Lukas hade ju varit sjuk ändå. Så av den anledningen hade vi inte varit lyckligare. Hade jag inte pressat honom med jobb och ansvar vet han själv inte om han hade tagit tag i det själv sa han. Lyckligare då, nej! Han ville ju umgås med sina vänner men kunde aldrig då jag hade bilen, hmm, hade jag inte varit på TW och han varit hos vännerna i stället så hade vi ju inte umgåtts ändå? Pratar lite emot sig själv. Och jag höll ju på med TW för att få ihop pengar så vi skulle kunna hitta på saker. Ut och äta, bio eller vad som helst. Jag har försökt stå och kramas länge i köket (jag älskar kramar ♥) men jag fick en snabb puss sen hade han inte tid. Sen har han aldrig pratat med mig om hur han känner eller tycker, jag har försökt prata med honom men inte fått gensvar eller respons. Han har gnällt att jag sitter mycket vid datorn, visst det är sant, men det har varit mycket sedan jag skaffade bloggen. Det var ju för en bearbetningsprocess för mig att skriva av mig om Lukas jobbiga tid, eftersom han inte ville prata och ingen av vänner eller familj förstår hur detta är med Lukas så då var bloggen min vän att prata med. Jag ville ju ta tag i detta och försöka sträva efter att få må bra igen, och bearbeta på något sätt måste man, det går inte över av sig själv.
Så vad har jag gjort för fel? Jag tycker jag har försökt på alla sätt. Så frågan är då varför blir det så här? Jag tror helt enkelt inte att kan klarar av att hantera detta med Lukas, att det blivit för jobbigt. Jag menade på att vi känner inte kärleken för varandra eftersom all kärlek vi har går till barnen och all fokus på Lukas hela tiden. Men så fort vi varit själva och umgåtts så känner vi. Då gav vi oss tid att känna efter. Men det håller han inte med om. Den enklaste vägen är så klart att gå, typiskt män. Lämnar allt och bara sticker. Tror livet ska bli enklare. Han ville ha pirr och känna kärlek. Ursäkta men det där pirret känner man när man är nykär. Vi hade snart haft 7 år på nacken. 
Han vill umgås med sina vänner och festa, dansa och leva livet. Hmm, kanske inte var redo för att bli pappa ändå. Umgås jag med mina vänner har jag ju barnen med mig. Jag har valt att leva familjelivet framför festlivet. Klart det är kul att gå ut då och då. Men han umgås aldrig med sina vänner med barnen. Då ska det vara barnfritt. 
Dock var det hans idé att vi skulle skaffa barn från första början. Jag ville länge, men det var han som tog upp det och vi pratade länge igenom innan vi bestämde oss. Men tror dock inte han var redo. 

Känns som man misslyckats med allt i sitt liv. Varit jobbigt med all mobbning, mina komplex för vikten och hur jag ser ut och så lyckas jag inte kunna ha ett förhållande, har känt mig många gånger som en tjajtig, gnällig, sur, trött och orkeslös mamma. Men jag har ju helt enkelt inte orkat, men vem har stöttat mig? Inte Stoffe. Jag har försökt med all min makt att ställa upp för honom, men visst. Tack för det!

I kväll har massor av känslor vällt över mig. Samtidigt som detta är jobbigt känns det som en lättnad. Vet inte varför eller hur. Det är jag som kommer uppleva barnens underbar tid. Lukas första kryp, steg, tänder, ord m.m Louise första skoldag och allt fint man får följa genom livets gång.
Jag kommer alltid finnas vid mina barns sida. ALLTID. Jag skulle leva som en fattig lus, skulle inte unna mig själv bättre bara för att jag vill. Den dagen mina barn är vuxna och är i behov vill jag kunna ställa upp och finnas för dom, då prioriterar man bort sig själv. Det är anledningen till att jag skaffade barn. Jag ska hjälpa dom hela livet om de hamnar i jobbiga situationer. Men alla är tydligen inte sådana.

Har ikväll varit på Tupperware träff i Tågarp och underbara mamma passade barnen. Skönt, verkligen skönt att komma ifrån lite och tänka på annat.

I morgon blir en fantastisk dag, längtar ♥




Kommentarer
Postat av: Sandra Franzen

Ska inte Stoffe ha barnen alls vännen, har ju faktist ett ansvar han också. Än om ni delar på er så behöver barnen sin pappa också ju. Tycker det låter som han smiter undan o lämnar allt till dig, inte riktigt snällt när man varit två om att bilda en familj. Vi ses på Söndag:) Kram <3

2011-02-04 @ 09:28:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0