mammathereses

Jag drog mina fingrar genom hans hår och fick massa tillbakablickar från ett halvår sen och längre tillbaka. När man satt där och gav/tvingade i honom välling. Ibland gick det bra och ibland vägrade han! Hur man bara var arg, irriterad och trött och hoppades att han skulle tömma flaskan så man kunde gå och lägga sig själv som var helt totalt slut. Ibland somnade man själv medans man matade honom.

Kände ingen glädje alls under en period.

Men NU, kände jag sån glädje och kärlek att får ha honom i min famn och mysa och gosa! Försöker verkligen ta igen all tid man missat och all tid som varit jobbig.

Är lycklig att jag får vara en del av hans liv och se alla hans framsteg och att han klarar sig fint i sitt liv! Inte varit jättesjuk på länge och han är världens goaste, piggatse lilla krabat som finns! Nyfiken, klåfingrig och upptäcksresande i sin lilla värld!

Han ser verkligen lycklig ut och hoppas det är sant!

Det bästa av allt är ändå att HAN ÄR MIN ♥

Kommer alltid vara mammas gosse och jag ska stötta honom genom hela hans liv, i både gott och ont!

Tycker det är ett spännande äventyr med hans sjukdom. Jag har lärt mig så ofantligt mycket och jag har blivit en mycket starkare person! Är stolt att jag klarat av detta mestadels själv! Mer än jag trodde om mig själv faktiskt!

Här är Lukas för ett år sedan! En vecka innan OP!

Här är han idag! En riktig buse =)

Idag ska det lagas lasagne och det blir fredagsmys jag och mina underverk!

Lite sour cream onion stjärnor till mig och prinsessan när prinsen somnat! Hoppas vi kan hinna se lite av IDOL!

Detta har varit en underbar fredag!