Vilket tomrum

Söndag i all sin ära, men ack vad jobbigt.
Stoffe fick komma hit och hämta det sista då allt inte fick plats igår, även ta pratstunden med Louise om att och varför han ska flytta. Han kom själv och packade det sista och vi satt ner och pratade en stund. Båda är ledsna och tycker detta är jobbigt. Förstår bara inte varför man vill ge upp allt utan att KÄMPA för allt man är värd. Vi har ju dock Lukas som behöver sin mamma och pappa VARJE dag eftersom detta är tufft. Men vad ska man göra. Önskar detta vore en dröm llika mycket som jag hoppades när Lukas var sjuk att bara det var en dröm. Tycker man haft många motgångar, men man måste ju lära sig att gå igenom dom och besegra dom.
Kära kusin Sandra med de minsta barnen kom i morse med frallor och vi åt frukost ihop, mysigt. De var här när Stoffe kom, hon passade barnen mednas vi pratade. TACK!
Louise blev så glad när jag sa att papp kommit. Det har gått en vecka utan honom och hon vet ingnentig. Tycker det är dåligt, han kunde sagt det till honom förra söndagen när han stack. Louise bara tittade när han bar ut sakerna och undrade klart. Sen kom han in och skulle prata. Hon ville inte vara där, ville bara spela memory. Förstod att det var något, ville inte ta in det vi sa. Jag satte henne i mitt knä och berättade att pappa inte ska bo här mer, han ska bo i en egen lägenhet. Hon ville inte riktig lyssna. Var ledsen och sprang till sitt memory.
Sen packade han det från källaren och vi stod och tittade i fönstret. Hon ville till pappa. Usch vad jobbigt. Ville även att Emma skulle komma in och prata. Hon älskar ju sin Emma. Stoffe frågade men hon ville inte. Undrar om mamman i det släktet påverkat, tror det. För Emma vet att jag tycker väldigt mycket om henne och att barnen älskar henne. Louise bröt ihop och blev totalt förstörd på grund av det. Emma kommer ju alltid annars, Louise förstod ju inte varför hon inte gjorde det denna gången. Till slut pratde de via fönstret i skötrummet. Vinkade och Louise pratade lite med henne. Sa älskar dig till Emma. Jag sa till henne att jag tycker mycket om henne och hon är alltid välkommen hit. Barnen älskar ju henne. Emma ska inte bli straffad bara för att Stoffe väljer att lämna oss. Hon blev ledsen och vi grät alla tre. Louise fick jag trösta i evighet efter detta. Hon förstår ingenting men ändå mycket.
Nu har hämtat alla sina saker och det är så tomt och ensamt här.
Hon fick vila en timme sent på kvällen för hon var helt slut och betagen av detta. När hon vaknade sen storgrät hon och yperventilerade. Ville bara vara hos mig. Jag fick dessutom klappa henne i håret till sömns, är så orollig. När hon skulle somna var det svårt. Jag frågade vad hon tänkte på och hon svarade: Pappa vill inte va här mer, inte Emma heller. Hon bara hjälpte pappa bära saker och sen körde dom. samtidigt grät hon. 
Stackars tjej vad jag lider med dig. De fattar inte vad de sårar henne.
Sen när hon vaknat sa hon: Pappa tog min tv och var jätteledsen över det. Och när hon till slut lugnat sig bar det av till mamma och pappa. Pappa skulle bjuda på biff, potatis och sås. Jag åt inte så mycket, gott var det men kunde inte äta.
Sen babade jag med Louise och lekte i vattnet. Hon njöt. Mystid bara vi. Hon märkte att jag blev tyst ett tag och frågade: Vad tänker du på?
Jag sa: Jag tänker på dig och Lukas att jag älskar er.
Jag frågade henne, vad hon tänker på.
Hon sa: Inget.
Jag frågade: Tänker du inte på någonting?
Hon svarade: Emma ville inte komma till mitt hus.
Hon tänker så mycket och tycker detta är jobbigt. Det gör jag med. Stackars Louise jag blir så ledsen när hon pratar med mig.
Sen gjorde jag vid henne och hon myste med mormor och morfar.
Då tappade jag upp nytt vatten och badade med Lukas. Han älskade det. Sprattlar värre än en fisk. Underbart att se. Mystid bara vi. Så skönt att få vara med mina ögonstenar. Vill inget hellre. KÄRLEK♥
Jag matade plutten och Louise fick kvällsmat och sen drack jag en kopp kaffe innan jag körde hem. Barne fick vars en gulpeng i veckopeng. Så lycklig Louise blir varje gång hon får det av morfar. Så lite som gör SÅ mycket för dom små!
Tillbringade kvällen med att elda i pannan, tvätta, natta barn, blanda Lukas mat, förbereda inför dagis i morgon m.m Sen kom Sara, Tobbe och Astrid och bar in tv:n som jag ska ha så länge. Tack Sara för lånet så länge.
Lukas är bästis med Tobbe nu, blir så glad, han tar honom alltid direkt när han kommer och tar sig an Lukas. Han fick rida på Astrid och han sprallade och njöt för fulla muggar =) Så glad man blir.
Avslutade kvällen med ett 2 timmar långt samtal med underbara du ♥ och lite Ben & Jerrys glass. Fick den och en fin bukett tulpaner av Mia i fredags. TACK, underbart god och passade perfekt i kväll efter en så tuff dag.

Nu väntar sängen, i morgon är det fullt race HELA dagen! Så tomt och ensamt i sängen. Känner mig så vilse i livet. Önskar någon fanns där att hålla om mig och säger att det blir bra igen. Men så blir det aldrig. Vill inte se sanningen. Kärleken är för stark ♥ 

God natt på er, var rädd om kärleken och vårda den, rätt som det är är den borta. Och det är FÖR jävligt rent ut sagt!


Lukas rider på Astrid

Lukas rider på Astrid
Lukas med bästisen Tobbe på kompisen Astrid. Som han gillade det. Snälla Astrid säger ingneting. Underbar och snäll vovve som båda barnen gillar skarpt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0