Agressionsinlägg!
Vilken mysig em. Vissa personer gör en bara så glaaaad!
Jag behövde verkligen lite goa skratt och varma kramar.
Lukas börjae gråta när de skulle köra hem, stackaren!
Jag (och Lukas) tycker om alla våra vänner och blir lika glada över alla besök och hälsningar. Men vissa umgås man mer med och därmed får en tätare relation som även barnen märker. De blir som en del av famljen på något vis! I stället för den man jag skulle haft vid min sida så har jag vissa vänner där flera gånger i veckan!!
Hmm trots den starka antibiotikan så har CRP stigit till 51 idag från 30 nånting går :(
Inte bra.. Kan det vara en infektion i magen tro? Eller en ny infektion? Hmm tankarna rullar runt :/
Inväntar läkarna för mer info!
Jo om mina agressioner!!!
Detta får ni tycka precis vad ni vill om, men det är min blogg och jag skriver vad JAG vill.
Det är så att jag vet att många läser min blogg, inklusive vänner till barnens pappa!
Barnens pappa S ville först inte komma ner i fredags kväll, var lite dålig men när jag sen fick reda på att Lukas skulle opereras så fick han eld i röven. Då gick det helt plötsligt.
Nåväl, Lukas var än på uppvak och sov hela kvällen och märkte inte av S något.
Jag skickade i lördags och frågade om han kom ner med fick till svar;
Vet ej om jag kommer idag mår inte så bra just nu, har sjukt ont huvudet nu får se senare.
Har man verkligen mage att tycka synd om sig själv när Lukas har 10 gånger värre problem.
Vill man inte närvara hos in nyopererade son?
Vad är viktigare?
Tänk om det gått på fel håll och man inte funnits där hos honom?
Bryr man sig om sin jävla huvudvärk i ett sånt här fall?
Kan inte för mitt liv förstå detta...
Och när jag sen får reda på av en komps som har facebook (Så glad att min är nerlagd och begravd sen mer än 1 år tillbaka) som ser att han blivit taggad i sin bror och hans "tjej" att de hade haft en trevlig lördagskväll.
DET PASSAR ATT UMGÅS MED FAMILJ OCH VÄNNER MEN INTE TRÄFFA SIN NYOPEREADE SON???!!!
Att vilja närvara när han börjar vakna och se hans vackra ögon.
Detta beteende är så långt ifrån acceptabellt det bara kan bli!
Det är jävligt lätt att sätta barn till världen.. Men sen inte ta ansvar för dom.
Lukas kommer en dag vakna upp ordentligt och inse VEM som verkligen funnits där hela tiden.
Alla sjukhusvistelser, provtagningar, återbesök m.m
S dyker inte upp på läkarkontroller eller dietiskbesöken i Lund
. Han ska se om han kan låter det hela tiden!
. Han ska se om han kan låter det hela tiden!
För helvete, det är din rättighet att ta VÅRD AV BARN för att följa med på sådana besök.
INGEN arbetsgivare kan neka till det...
Sen dyker han aldrig upp.
Lukas blir sjuk nästintill varenda gång han varit hos sin pappa så jag får åka in till sjukhus för glucosdropp för att något blivt fel med maten. För lite kcal intag tyder ketonvärdena på.
Alltså kan han inte med Lukas.
Legat farligt högt så att läkarna slått larm till soc.
Så alla kan säga och tycka vad de vill, men allt finns bevisat på provsvaren som tagits före och efter varje vistelse hos pappa under lång tid.
Så jag behöver inte bevisa det på något mer vis.
Blir bara så jävla förbannad när man ser inlägg på facebook att min lille son är sjuk etc etc och alla tycker synd om honom och hälsar krya på honom och tänker på er m.m
Att bry sig handlar inte att lägga upp massa inlägg på facebook, det handlar om att NÄRVARA hos den som behöver det, i detta fall hans egen son.
Massa sms hit och dit om hur det är med honom, men kom hit och hälsa på honom och klappa honom, känn hans andetag, håll hans hand och se hans glädje i ögonen att vi finns hos honom.
Detta borde vara normalt för de flesta föräldrar.
Ska inte finnas några MEN
Hördes inte av mer under lördagen och jag skickar på söndagen och frågar kommer du idag?
Får då till svar;
Nej kommer inte ner idag får se någon dag i veckan istället.
Torsdag idag och har ännu inte hört av honom. Ändå jobbar han i Malmö och kör/åker förbi varje dag..
Detta är inte första bekymmret som inträffat, detta har pågått länge men nu ta mig fan rann bägaren över!
Frustrerad är bara förnamnet och vill tillägga att jag igår fått stödfamiljen beviljad!!
Underbart för Lukas. Att någon som kan och framförallt VILL ta hand om honom.
En stor lättnad på den fronten!
Hur någon ens kan tycka att han är en bra pappa kan jag inte förstå.
Är han ens en pappa?
En pappa för mig handlar inte om blodsband..
Det handlar om att finnas där, visa trygghet, omtanke, visa kärlek, ställa upp i vått och torrt.
Att vara en pappa, inte bara ha dom varannan helg och sen aldrig varken ringa eller bry sig.
Ända sen separationen har han Inte ringt Louise en handfull gånger och pratat med henne.
Jag övertalade henne om att ringa och prata när hon saknade honom och jag frågade ofta vill du inte ringa till pappa. Var fanns finns hans egna vilja att bry sig.
Jag blir så arg att jag går i taket.
Nu när jag har facit i hand är jag oerhört tacksam att ha valde att lämna mig.
Om detta han visar nu är hans rätta jag!
Jag har lärt mig massor om livet, om mig själv, träffat många mer människor som har en nära plats i hjärtat som jag aldrig träffat annars.
Jag har växt som människa och blivit snäppet starkare.
JAG OCH BARNEN, ALLTID TILLSAMMANS, ALLTID STARKA, FÖR ALL FRAMTID
♥♥♥
Kommentarer
Postat av: Anna
Bra skrivet T. Ett sanningens inlägg tycker jag. Att ha barn är inget man kan ha ibland då man är frisk o pigg. Har man barn så är man förälder alltid och inte bara då och då. Vet att du är en helt underbar förälder.
Postat av: Jennica
Fruktansvärt bra skrivit, såå sant såå allt du skriver och vi vet alla att S är ingen PAPPA! Tyvärr på papper men det räcker inte för att få vara PAPPA ända in i barnens hjärtan. Usch, han var låg i mina ögon sedan innan men nu.... han existerar inte i min värld längre!
Så nu när du är förkyld Therese, ska du bara köra hem och lägga dig och checka ut som mamma under tiden du är sjuk? Hahahaha... S är en hemsk människa och jag finner inga ord för vilken dålig pappa han är. Synd om barnen, men de får ju mer kärlek av oss andra som är runt dom och visar dom vår kärlek genom att finnas här 24-7 ♥
Postat av: Jenny
Sjukt bra skrivet Therese! Å ja håller med Jenka t 110%
Postat av: Evelina Sidenbäck
Missförstå mig rätt nu ;) Jag dömer dig inte... Jag gillar inte när man skriver om "sånt här" på sociala medier... MEN jag förstår att du skriver om de. Bägaren har liksom runnit över. Fan, blir så otroligt ledsen o arg när jag läser. Fina barn. Tur att de har en sån fantastisk mamma o andra fantastiska människor runt omkring sig <3 Dina ord är så sanna.... Stor kram
Svar:
Therese
Trackback
