mammathereses

Ja lite tankar till er där ute.

Alla lever olika liv och tur är väl det på ett sätt.

Men det är skillnad på att vara ensamstående och att vara ensamstående med ett barn som Lukas.

Tror inte alla riktigt förstår eller kan sätta sig in i min situation och det är inget jag begär heller, men kanske att tänka en gång extra innan man gnäller.

Många gnäller på bagateller m.m och även jag men jag försäker tänka att det finns faktiskt de som har det värre.

Det är ett ögonblicks verk som något kan hända. Ett barn kan bli påkört, brinna inne, drunkna, få cancer, bli förlamad för att bara nämna några saker.

Jag vet att det är otäckt men läser ju allt i tidningarna/nyheterna nu för tiden.
Så man har det ganska bra ibland om man tänker efter lite!

 

Men vanliga familjer med friska barn borde vara oerhört tacksamma.

 

Jag har mycket sidojobb som ingen ser.

- Det ska beställas hem knapp material via Vårdcentralen (sprutor, slangar, aggregat, kopplingar m.m)

- Beställa mycket medicin och mat via apoteket och även hämta ut det där

- Skicka viss livsmedelsanvisning till apoteket i Kalmar som hämtas ut på posten

 - Skicka in intyg till Skånetrafiken ang sjukresor både från resor till Lund och Kristianstad (vilket tar lång tid att fylla i)

- Ringa CSK och meddela när vi kommer för provtagning

- Ringa F-kassan typ alltid ang pengar för tillfällig föräldrapenning (VAB)

- Journalför i ett block allt Lukas äter. En kolumn för protein och en för kcal. 

 

Ja det kan verkas lite men man ska få både tid till allt och dessutom få tag på de kontaktpersoner som har hand om det man ringer angående.

 

När man är själv med 2 barn och jobbar 83 % är det inte lätt att hinna med i tid och rum.

 

Man kan inte åka iväg och ha det som vanligt. 

Man går på helspänn för att man är rädd han ska göra något som framkallar en kräkning.

Måste finnas tillgång till micro

Måste packa med en salig massa saker.

Förbereda och planera är A och O i vårt liv.

Ibland hade man bara velat ta dagen som den kommer och göra som man vill, visst är det bra med rutiner men nångång hade det varit skönt att bara ligga kvar och morgonmysa i sängen och slumra om och gått upp när man kännt för det.

Att Lukas kunde ätit som alla andra och kunnat tugga och slippa bekymra sig för att inte alltid kunna busa som andra för att då finns det en risk att han kräker.

För Lukas är kräkningar ett bekymmer, man måste kompensera all förlorad mat med ny.

 

Nej nog om detta, det var bara lite som for igenom huvudet!